Nu är Alex snart ett halvår och det känns som om det var nyss han var nyförlöst.

Han kan redan kräla sig fram.

Han kan stå i kryp-position och gunga.

Han kan ta tag i saker han vill ha.

Och idag märkte jag att han har en tand som är påväg :D

Han känns så stor men ändå så liten.

Kevin pratar mer och mer, men det är fortfarande inte så jätte tydligt och det kommer inte så jätte ofta hela meningar, mest ord som förklarar vad han vill, exempelvis "äta" eller "musik".

.

På torsdag är det tatueringsdags! Åh, så jag längtar! Men hela tiden tvekar jag på om jag verkligen ska tatuera in det som jag tänkt mig.. Tänk om tatueraren (hemma-tatuerare) inte är så jätte duktig, även att jag sett fina tatueringar han gjort. Eller tänk om det blir fel? Jag har ju ändå valt ett ställe som är väldigt svårt att dölja.

Hmm.. Ska kolla upp lite andra tatueringar (fan, känns som om man letar hur ofta som helst utan vinst) som jag kanske hellre väljer att tatuera och i så fall på ett bättre ställe.

Ett alternativ är att ta den tatueringen jag vill ha och sätta den i svanken istället, för det är ju också rätt snyggt.

Men vi får se..