När vi kom dit fick vi duscha Kevin och skrubba honom med en svamp innehållande desinfekterande medel.

När han duschat klart tog vi på honom en sjukhusrock och ett par jätte för stora strumpor, var ganska sött faktiskt, han såg ut som en liten doktor.

Sedan var det bara att vänta.

Kevin lekte omkring och tyckte allt var jätte kul, det kan jag ju säga att jag INTE tyckte.

Sköterskorna kom och där var även en student som skulle vara med under hela operationen, som jag tror Kevin blev lite förälskad i.

Hon hann bara komma in i rummet så ville han ha en kram, vid det tillfället hade han inte fått några som helst lugnande medel eller liknande och hon hade dessutom aldrig hälsat på honom innan.

Min lilla charmör.. Han ville krama alla där inne (fast mamma glömdes bort :( )

Sedan, efter kramkalaset, så fick han en spruta i rumpan som innehöll bedövningsmedel, det blev han däremot groggy utav.

Vi gick ner till operations rummen, där vände jag och gick tillbaka till vårat rum. Jag klarade inte av att vara med på sövningen och jag hann dessutom aldrig märka av när han blev groggy utav bedövningssprutan, sånt fick Robert ta.

En liten stund senare kom Robert upp och sedan började väntan.. Den eeeviga väntan!

Jag satt i en stol och stickade, Robert låg i sjukhussängen och kollade på TV.

När det gått ungefär lite mer än en timma, så fick vi gå ner till uppvaket.

Där låg min lilla ängel och sov, kändes jätte jobbigt.

Vi satt och väntade i ca 45 minuter (+/- 10 min) sedan slog han upp ögonen.

Han var väldigt lugn och "bakis" en bra stund.

Fick sitta och vänta ganska länge innan han piggnade till, då fick han en piggelin utav en sjuksyster.

Efter glassen piggnade han till desto mer och ville upp till oss lite, men så jobbigt var det inte att hålla honom kvar i sängen, inte först.

Sedan bar det av till rummet.

Vi kollade på Nicke Nyfiken, som Kevin fick utav Kristina dagen innan, 3 gånger på raken.

Kevin ville upp flera gånger och tyckte inte alls om att ligga i sängen, men han var tvungen :(

Tror ni det gjorde ont i hela kroppen att inte få ta upp sitt barn när det har ont?! Ush! Så hemskt..

Natten var inte den roligaste.

Kevin somnade 18.50.

Jag somnade ca 22.10, Robert gick vid 22.05 till Ronald McDonalt hotellet, han fick inte stanna på rummet över natten.

Vaknade till 3-5 gånger och kände på blöjan om skrutten hade kissat, men nej han kissade inget då.

Vid 02.20 ungefär kände Kevin för att vakna och ville inte somna om.

Det var en lång natt, med MÅNGA blöjbyten och många tårar.

Både jag och Kevin somnade om minuten innan Robert kom tillbaka, vid klockan 06.30 ungefär.

Jag sov i ca 40 minuter, sedan hade jag så fruktansvärt ont i kroppen så kunde inte sova mer.

Vi fick åka hem vid ca 11.20.

Sen dess har allt gått bra.

Kevin är lite öm ibland, men det märks knappt.

Han är vild som tusan och nästan lekfullare nu EFTER operationen än innan. Hehe.

.

Här ligger mitt lilla hjärta i sin "fängelsesäng" och kollar på TV.

Hatade den där sängen, den ser så brutal ut.

Tyckte så synd om mitt lilla hjärta :(

Men nu är det gjort och vi hade ju inte så mycket till val.

Kevin mår bra och allt verkar läka ganska bra.

Det gör SÅ ONT i hjärtat varje gång jag byter din blöja och måste se såren :(