Jag gick och la mig för lite mer än en timma sedan.

Mina hormoner och min kropp tillåter mig inte att slappna av och sova.

Så jag gick upp igen.

Känner mig totalt sönderdeppad (trots att jag ej har orsak till det, så antar att det är hormonerna som spökar)

Magen är tung, jobbig, i vägen.

Jag är jätte varm, men kan ej sova utan täcke.

Foglossningen hälsar på också, han tog med sin kära vän Halsbränna.

Jag har ont i huvudet och har en svag "mensvärk" i ryggslutet.

Jag kommer att vara död imorgon.

Undrar om Robert tänker på det och låter mig sova en extra halvtimme - timme.

Kan ju alltid hoppas.

Nu ska jag fortsätta tycka synd om mig själv, fast orkar inte gnälla av mig mer här.

Bloggen känns ganska deprimerande redan som det är.