Var ett tag sedan jag skrev, men som ni vet så har jag mina perioder.

Har väl inte varit den lyckligaste senaste tiden, då det är väldigt frustrerande att vänta och dessutom ha alla krämpor.

Sover ju jätte dåligt och har flera gånger nu på en vecka legat med onda förvärkar på natten som hållt mig vaken fram till tidigt på morgonen.

Har varje gång det hänt hoppats på att det ska vara igång, men nej..

Han vill verkligen inte ut än.

Jag hade ju verkligen hoppats på och var toksäker på att bebis ville ut innan påsk.

Kevin kom 5 dagar tidigare och statistiskt sett så föds barn nr2 ett par dagar tidigare än barn nr1.

Men, trots hinnsvepning, statistik och att jag hållt igång så vill han verkligen inte ut!

Har testat allt, fast har inte gått långa sträckor nu senaste veckan då jag får så otroligt ont i bäckenet.

.

Känns så dumt emot mamma, om inte bebis väljer att titta ut idag/inatt.

De ska ha gäster imorgon och det ska grillas och festas.

Men om inte bebis är ute tills dess, så blir mamma tvungen till att hålla sig nykter (Visst, det är väl egentligen inte hela världen, men när alla andra dricker och har trevligt så förstår jag om hon vill det också).

Om sedan bebis väljer att titta ut IMORGON kväll, ja då måste hon ta BÅDE Kevin och skjutsa upp oss, då hon är den enda som kommer vara tillgänglig.

Vi skulle fått hjälp med skjuts från Roberts familj, men hans föräldrar kommer fira påsk utanför Linköping och Tobias (Roberts storebror) lär ju inte för allt i världen hålla sig nykter.

Så, det blir mamma som får stå för ALLT.

Men, tack mamma! Du är en ängel som ställer upp för oss <3

.